Inledande bokstav inom parantes som hänvisar till ämnesgrupp. B = Bild, D = Data/Program och Pre-press, E = Efterbehandling, F = Färg, O = Original, P = Papper, T = Tryck.
Lexikon Q-
Quark Xpress
(D) Ett layoutprogram som kom i mitten av 80-talet och var populärt för tidningsproduktion. 2008 kom version 8. Krångligare än Indesign.
Raster och rastertäthet
(BOT) Bilden är uppbyggd av punkter. Storleken på punkter är rastertäthet och mäts i lpi. LPI - Lines per inch. Större press och finare papper (högbestruket(konsttryck) klara tätare punkter. En dagstidning har c:a 85 lpi. På obestruket papper bör det vara 120-133 lpi och på bestruket papper 150-175 lpi. Rastervalet görs av tryckeriet vid rippning (till film eller plåt) ...
RIP
(D) Raster Image Processor. Dator dedikerad för film- eller plåtsättning. Ripning (rippning eller riping...) HÄR väljs rastertäthet (lpi) och upplösningen (dpi). Då uppstår t.ex 150/2540 (dpi/lpi).
Scandia
(P) En obestruken pappersserie från anrika Lessebo bruk. Mjuk och behaglig yta som uppskattas av många designers. Som alla obestrukna kvaliteter blir här bilder "sämre" än på ett bestruket och tänk på total färgmängd. Kräver torktid.
Sekunda
(T) Papperets baksida. (Prima är framsidan). Har tryckpressens drag i vänstra hörnet. Sekunda har alltså inget att göra med "sämre". S2 betyder inlagans andra ark och då vet bokbindaren var och hur han ska vika arket (innan klamring).
Silverblade
(P) Pappersserie från Silverdalen. Utgått och heter idag Claro.
Skärning
(E) Nästan allt tryck skärs efter tryckning. Enklast att tänka på ett visitkort. Ingen tryckpress kan trycka ett så litet papper. Så antingen trycks samma persons kort "10 upp" eller så trycker man samtidigt glera andra personers. Därefter skärs papperet efter skärmärken. Utfall får här sin betydelse ...
Sonora XP
(T) Tryckplåt i aluminium för offsettryck! Kemifri och framkallas med vatten - miljövänligt. Plåten sparas för nästa tryckning. När plåten kasseras sen går den till metall återvinning.
Speedmaster
(T) Tryckpress från Heidelberg (liksom GTOz). Trycker upp till formatet 50x70 med alla fyra färgerna samtidigt. Färgerna styrs av ett CPC system.
Stansning
(E) Efterbehanlingsmetod då papperet får sin slutliga form. T.ex flikar på en mapp, runt som en boll eller i form av en julgran. Skärning kan bara vara "rakt och hela vägen". Alla andra former kräver stansning.
Storafine
(P) Pappersserie från Stora. Ett obestruket papper motsvarande Scandia. Vi har 90g som vårt huspapper då det har lite bättre torkegenskaper.
Svart - K i cmyK ...
(D) Svart är inte alltid svart. I Microsofts värld finns det inte ens. Ett av skälen till att inte göra trycksaker i Word. Använd det programmet till vad det är bra på: ordbehandling. Bilder och text sammanfogas i ett layoutprogram! Läs mer om Svart på färgsidorna: 
Svällning
(D) Förstoring av ett objekt för att undvika oönskade (vita) glipor. Är t.ex text svart på en färgyta väljer man istället overprint (övertryck) som finns som val i alla layout-program.
Total färgmängd
(BOT) Adderas de olika CMYK-värdena fås total färgmängd. Lämpligt för bestruket är 320 och obestruket 270. 100% av alla färger ger förstås 400 - blir kanonsvart, men färgen torkar "aldrig" på obestruket papper! För mycket färg är inte bara torktid, utan också "smet" - när nästa tryckta papper hamnar ovanpå så smetar det undre papperets färg av sig till nästas baksida.
Utfall
(O) När trycket ska gå till papperskanten - gör man det lite extra! Trycket ska ramla ut 3 (eller 5 mm) och SKÄRS BORT efter tryckning. Läs mer om detta på pdf-sidorna om utfall.
Utskjutning
(D) Att t.ex sid 8-1 och 4-5 trycks på framsidan (prima) och 2-7 + 6-3 trycks på arkets baksida (sekunda) är utskjutning. Det är inte "bara att trycka" - det ska passa i efterbehandling också! Därtill har vi "instick" vid klamring och "arkföljd" vid limbindning.!
.
Offsettryck 1-4 färger och upp till 52x72 cm i en Heidelberg Speedmaster
